Förste konsertmästare på Bonniers förlag

Publicerat den 3 maj 2007 av webbredaktionen

Violinisten Semmy Stahlhammer är förste konsertmästare i Hovkapellet, kapellmästare för Stahlhammer Klezmer Band och konstnärlig ledare för musikfestivalen i San Giovanni i Toscana, Italien. I sin egen violinateljé på Norr Mälarstrand i Stockholm restaurerar och reparerar han stråkinstrument. Nu har han just utkommit med en bok på Bonniers förlag. Titeln är ”Kodnamn Frisör. Min fars berättelse”.

Boken skildrar hur den framväxande nazismen i 30-talets Tyskland slår sönder det bitvis idylliska judiska småstadslivet i Krasnik söder om Lublin i östra Polen. Tonåringen Mischa Stahlhammer lyckas fly från ett tyskt arbetsläger och ansluter sig till polska partisaner. Han överlever genom att bli specialist på att aptera och desarmera minor, det mest livsfarliga av alla uppdrag. Efter kriget hamnar han i Sverige, träffar Sonja som också hon, i tyskarnas koncentrationsläger, berövats sin familj och sin ungdom.

Deras son Semmy, född i Eskilstuna berättar historien om vad en judisk pojke, hans familj och vänner tvingades genomleva i Polen före, under och efter andra världskriget. Och om hur kärleken ger honom livsviljan åter – och kraften att i ett främmande land skapa ett nytt liv.

Besök Semmy Stahlhammers hemsida:
http://www.semmystahlhammer.se/

Kategorier: musiker, special

En hälsning från Japan

Publicerat den 11 april 2007 av webbredaktionen

I skrivande stund sitter jag på ett kafé utanför hotellet vid Suidobashi i centrala Tokyo. Det är vår i luften och körsbärsblomningen beräknas till slutet av denna vecka.

Jag har redan hunnit vara här i tre veckor nu. För tredje året i rad medverkar jag i Tokyo Opera Nomori, ett operaprojekt finansierat av Tokyo stad och en lång rad sponsorer – något som inte är svårt att få då dirigenten heter maestro Seiji Osawa. På programmet för i år står Wagners Tannhäuser.

Orkestern består av musiker från Europa, USA och Japan och slagverksstämman kan skryta med, förutom en kunglig hovkapellist, bland andra Reiner Segers, solopukist i Berliner Philharmoniker och Kyoichi Sano, f.d. slagverkare i Deutsche Oper i Berlin.

Dirigenten Seiji Osawa kanske inte behöver någon närmare presentation men för er som lyckats missa honom så är han för närvarande chefsdirigent för Wiener Staatsoper och var tidigare chefsdirigent för Boston Symphony Orchestra bland annat. En fantastisk dirigent med en otrolig närvaro! Denne maestro dirigerar dessutom en 4 1/2 timmes Tannhäuser utantill (något han nästan alltid gör, även med verk såsom Elektra och Wozzeck) och han gör det helt enkelt för att han inte behöver något partitur. Han har allt i huvudet.

Nu på lördag är sista föreställningen och på söndag återvänder jag hem till Sverige och Operan och ser fram emot en, åtminstone för slagverksstämmans del, ganska fullspäckad säsongsavslutning.

Eder hovkapellist Ludvig Nilsson, 22 mars 2007

• 

  Slagverkaren Reiner Segers

• 

  Sano-san och Matsushita-san.

• 

  På programmet står Wagners Tannhäuser.
   

• 

  Ett hemlagat mål mat.

Kategorier: gästspel, musiker, utblickar

Konsert tillsammans med Livgardets Dragontrumpetarkår

Publicerat den 1 mars 2007 av webbredaktionen

De värnpliktiga musikerna i Livgardets Dragontrumpetarkår repeterar just nu tillsammans med blåsare och slagverkare ur Hovkapellet. Söndagen den 25:e mars kan resultatet av detta unika samarbete avlyssnas på Musikmuseet kl. 1800.

Livgardets Dragontrumpetarkår bildades 1990 och är stationerad i Stockholm. Det är en musikkår bestående av bleckblåsare och slagverkare, totalt cirka 25 musiker. Dragontrumpetarkåren spelar huvudsakligen till häst men ger även sittande konserter.

Efter mönstring får de blivande musiksoldaterna provspela för en plats i Livgardets Dragontrumpetarkår. Den elva månader långa utbildningen består av både ”vanligt soldatliv” under den grundläggande soldatutbildningen och musikutbildning. Dessutom lär soldaterna sig att rida. All musik lärs in utantill för att man ska kunna spela samtidigt som man rider.

Livgardets Dragontrumpetarkår
http://www.mil.se/fomusc/Livgardets-dragonmusikkar/

Musikmuseet
http://stockholm.music.museum/

Kategorier: evenemang, konserter

Bilder från Öppet hus 18/2

Publicerat den 22 februari 2007 av Mikael Rydh

Söndagen den 18 februari slog Kungliga Operan upp dörrarna till Öppet hus, med Hovkapellet som värd. Cirka 2000 personer kom för att ta del av ett digert program.

Under dagen kunde besökare bland annat pröva slagverk i Studion, delta i instrumentprovning, lyssna till ambulerande musiker, delta i guidade visningar i operahuset, höra kammarmusik och handgripligt ta reda på hur det är att vara dirigent. Två utsålda konserter med Hovkapellet och solister på stora scenen hölls klockan 14 och 16 med Jan-Åke Hillerud som dirigent och presentatör. Här är några bilder från söndagen.

• 

  Mycket folk strömmade in i entrén då huset öppnade.

• 

  Folkmusikgruppen Bo-laget spelade hälsingelåtar signerade Bo Karlsson.

• 

  I Guldfoajén kunde vem som helst få prova att dirigera en liten övningsorkester ur Hovkapellet.

• 

  Många ville prova hur det kändes att hålla i den magiska dirigentpinnen…
   

• 

  Både unga…

• 

  …och gamla.

• 

  Gary Berkson gav goda råd.

• 

  En udda ensemble ur Hovkapellet…

• 

  Kammarmusik med Gunnel Lundberg, Björn Olsson och Annamia Eriksson i Solistfoajén.

• 

  Gunnel Lundberg vid flygeln och Håkan Björkman på trombon.

Fler bilder från evenemanget finns i ett bildspel på operan.se.

Foto: Mikael Rydh

Kategorier: bilder

Det svenska Kungliga Hovkapellet och Gustaf III:s opera

Publicerat den 15 februari 2007 av Backa Katarina Eriksson

18 januari 1773, då den svenska operan invigdes med Thetis och Pelée, hade det svenska hovkapellet redan funnits i minst 250 år. I och med Gustaf III:s tronbestigning förändrades kapellets hela arbetssätt – från hov- och konsertorkester till vad orkestern är ännu idag: en opera- och balettorkester som endast spelar konserter då operaplaneringen så medger.

Den tillträdande kungen var mycket teaterintresserad, däremot var han inte speciellt musikkunnig. Men, eftersom teater vid hans tid mest framfördes ihop med musik ville han gärna följa det rådande modet. Hans främsta mål var att få till stånd en svensk talscen, och Operan kom därför efter sitt grundande ofta lite i skymundan. Kungliga Operan benämndes under sina första fyrtio levnadsår ”Kongl. musikaliska akademien för befordrande av deklamation och musik.” Operans direktör Ehrensvärd dömde sitt hovkapell hårt, han ansåg att det var en ganska bedrövlig och inkompetent skara, men menade också att mycket annat inte var att vänta med den mycket låga nivån på musikernas löner.

Man kan ju tycka att kungens första steg vid inrättandet av sin opera, med tanke på den rådande situationen, borde ha varit att skaffa sig ett nytt hovkapell med mer kompetenta musiker och betala dem ordentliga löner, speciellt eftersom operatjänstgöring då som nu medför en mycket större arbetsbörda än tjänstgöring som enbart konsertorkester. Det gjorde han konstigt nog inte, utan anställde bara ett fåtal musiker och lönerna bibehölls i stort sett oförändrade.

Detta är ett urval hovkapellister anno 1773. Förteckningen är varken komplett eller verifierad i detalj, eftersom vår databas över samtliga musiker än så länge inte sträcker sig längre tillbaka än till mitten av 1800-talet. (Åren 1850-1898 är av tekniska skäl ännu inte inlagda i databasen på hovkapellets webbplats.)

Kungen, eller kanske snarare ledningen för Hovkapellet, verkar ha haft dålig insyn i den tidens musikliv när det förmodades att det var svårt att rekrytera fullgoda musiker till Hovkapellet. Den stora konsert­verksamhet som bedrevs under 1760-talet visade tydligt att orkestermusiken i Stockholm låg på en minst lika hög nivå som i de övriga europeiska huvudstäderna, och till de provspelningar som sedermera hölls kom det en mängd sökande.

Utöver de nyanställda musikerna (6 violinister, 4 altviolinister, 3 cellister, 1 flöjtist och en oboist) ingick från den här tiden 12 hovtrumpetare och 2 trumslagare i orkestern. Storleken på orkestern 1773 behölls i stort sett hela 1770-talet. Först 1778 börjar man nämna vilka instrument kapellisterna spelade och man kan därmed först från och med detta år se hur orkestern var sammansatt:

1 hovkapellmästare, 1 konsertmästare, 6 första och 6 andra violinister, 4 altviolinister, 4 cellister, 2 kontra­basar, 2 flöjtister, 2 oboister, 1 fagottist, 2 hornister, 12 hovtrumpetare och 2 pukslagare. Dessutom som extra musiker den gamle konsertmästaren Perichon och tre ”musikanter”.

År 1778 är inte bara året då musikerna kopplas ihop med sina instrument, utan också året då de får den titel vi har än idag – hovkapellist. Förut hette de ”capellbetjenter”. Men egentligen var det på sångsidan den största förändringen skedde när operan inrättades. Sångsolisterna var innan dess inte speciellt många och hörde dessutom till Hovkapellet. Redan tidigare hade man försökt utveckla solosången i landet, kung Adolf Fredrik bjöd in ett sällskap med italienska sångare och sångerskor, men man ansåg i början på 1770-talet att det fortfarande rådde för stor brist på sångare – framförallt svenska sådana.

1772 strukturerade man därför om Hovkapellet genom att avskeda de sista i orkestern anställda sångerskorna och man skapade en särskild vokalgrupp som var ­direkt underställd teatern. Det var alltså först nu Hovkapellet blev en ren instrumentalensemble.

I vokalgruppen ingick förutom solisterna även en stor kör, som redan från början var mycket stor med den tidens mått mätt (40–50 personer) och inte minst, väldigt bra! Man skapade dessutom en balettavdelning med ca 30 personer. (Den förste balettmästaren var en fransman – Louis Gallodier.)

• 

  Thetis och Pelée, 1773, försättsblad Basso-stämma

• 

  detaljbild titel

Och så var den svenska operan sjösatt. Efter den stora invigningsoperan Thetis och Pelée av Uttini den 18 januari 1773 gavs några månader senare den ”heroiska baletten” Acis och Galatea med arrangerad musik av Händel, och den 25 november hade Glucks Orpheus och Euridice premiär. Med undantag av några skakiga år i slutet på 1700- och början på 1800-talet då orkestern till och med avskedades för att sedan återanställas nästan i sin helhet har vi utan avbrott fungerat precis som vi gör än idag – som en oumbärlig del i det stora pussel som en opera- eller balettföreställning innebär.

När arbetsbördan så tillåter ger vi konserter, turnerar, spelar kammarmusik och undervisar, precis som våra företrädare, som var med i Gustaf III:s operahus, gjorde. Så gjorde också de kapellister som var med och invigde vårt nuvarande operahus 1898. 19 september detta år invigdes huset med en festkantat av Ivar Hallström, Lindblads ”Frondörerna” samt scener ur Estrella di Soria av Franz Berwald. Kanske kommer en del av de nuvarande hovkapellisterna att medverka vid invigningen av ett framtida, nytt operahus.

Stockholm 7 februari 2007, Backa Katarina Eriksson

Kategorier: historia, musiker, opera

2 kommentarer »

Grammisar till hovkapellister

Publicerat den 2 februari 2007 av Mikael Rydh

Staffan Mårtensson, en av stämledarna i Hovkapellets klarinettstämma, blev årets klassiska solist vid Grammisgalan den 30 januari. Han fick priset för sitt soloalbum Clarinetto con forza. Även orkesterns tubaist, Carl Jakobsson, har som gruppmedlem i Benny Anderssons Orkester fått del i en grammis för årets schlager/dansband.

Staffan Mårtensson

Staffan Mårtensson är sedan 2000 anställd i Hovkapellet. Han leder också Östergötlands Musikdagar och Linköpings Kammarmusikfestival.

”Musiken måste bjuda in lyssnaren, ha något att berätta. Min uppgift är att gestalta den.” säger Staffan. ”Det räcker inte med en vacker ton. Jag vill testa instrumentets möjligheter. Oavsett uttryck är det min uppgift att göra den levande och dramatisk.”

På skivan återfinns musik av Jonas Forssell, Carin Bartosch Edström, Fredrik Söderberg, Viking Dahl, Ingvar Lidholm, Hans Eklund och Sven-David Sandström.

Länkar
Phono Suecia
Benny Anderssons Orkester

Kategorier: musiker

Öppet Hus med Hovkapellet

Publicerat den 30 januari 2007 av webbredaktionen

Den 18 februari 2007 arrangerar Operan ett öppet hus där Hovkapellet är värd, och bjuder in till olika aktiviteter under hela dagen.

Du kan bl a lyssna på Stockholmskvartetten, Klarinettkvintetten, och dessutom prova på slagverk och andra instrumment. Varför inte prova att dirigera lite?

Kategorier: evenemang, musiker, orkestern

Tre danskar på en fiol

Publicerat den 26 januari 2007 av webbredaktionen

Här har vi hittat ett mycket underhållande filmklipp hos våra kollegor i Danmark. Det vill vi gärna vill sprida vidare!

Gör någon glad på födelsedagen! Tobias Durholm, Lars Bjørnkjær och Jon Gjesme från Det Kongelige Kapel i Köpenhamn spelar en mycket speciell födelsedagshälsning, där de alla tre samtidigt trakterar EN violin.

Se filmen och skicka en ”fødelsedagshilsen” med text här:
http://www.kglteater.dk/OmKunstarterne/Ensembler/Det_Kongelige_Kapel/hilsen.aspx

Kategorier: humor, musiker, utblickar, video och ljud

Ringsignaler till mobilen

Publicerat den 25 januari 2007 av Mikael Rydh

Är du trött på hur din mobiltelefon låter och vill ha en riktigt ovanlig ringsignal? Ladda då ner Bilhornsfugatot ur operan ”Loranga, Masarin och Dartanjang”, klockspelet ur ”Trollflöjten” eller hornsignalen ur ”Siegfried”!

Foto: Mikael Rydh

Ladda ner Hovkapellets akustiska ringsignaler till din mobil gratis! Signalerna är i mp3-format och fungerar till de flesta nyare mobiler. Vi har också gjort några kortare varianter som är tänkta att användas som sms-signal.

Bilhornsfugato

Bilhornsfugato (ringsignal)
Bilhornsfugato (sms)

I föreställningen ”Loranga, Masarin och Dartanjang” som nu går på Operan spelar två av Hovkapellets slagverkare samtidigt på ett specialbeställt instrument – enbart bestående av bilhorn. Tack till kompositören Carl Unander-Scharin (www.electronic-opera.com) som givit oss tillstånd att använda musiken på hovkapellet.com! Musiker: Rolf Thunander och Björn Persson. Inspelat 1/1 2007.

Klockspel ur Trollflöjten

Tangentklockspel 1 (ringsignal)
Tangentklockspel 2 (ringsignal)
Tangentklockspel (sms)

Pianisten Gunnel Lundberg spelar på ett äkta tangentklockspel ur Mozarts opera Trollflöjten. Instrumentet, lånat från Det Kongelige Kapel i Köpenhamn, liknar en celesta men har en mer metallisk klang. Inspelat jan. 2007.

Siegfriedsignalen

Siegfriedsignalen (ringsignal)
Siegfriedsignalen (sms/ringsignal)

Annamia Eriksson spelar det kända solopartiet ur Wagners ”Siegfried” på sitt valthorn, 7/12 2006. På webbplatsen finns även ett videoklipp där hon spelar partiet i dess helhet i Guldfoajén.

Gör så här: Välj en/flera signaler, ladda ner och spara på din dator. Sedan måste du föra över ljudfilen till din telefon, via bluetooth eller med kabel, och därefter ställa in telefonen så att den nya signalen används som ringsignal eller som sms-signal. Du kan behöva justera upp volymen i din telefons inställningar.

Copyright: Ljudfilerna får fritt användas för privat bruk. Dock får ljudfilerna ej läggas ut på annan webbplats, distribueras vidare, säljas, eller på annat sätt användas kommersiellt utan särskilt skriftligt tillstånd.

Inspelning och idé: Per Billman

Kategorier: humor, musikinstrument, ringsignaler, video och ljud

7 kommentarer »

Operanötter, facit

Publicerat den 15 januari 2007 av Mikael Rydh

Rätta svaren på jultävlingen Operanötter:

1 Figaros bröllop (Se vuol ballare…)
2 Den flygande Holländaren (ledmotivet)
3 Tosca (Vissi d’arte)
4 Mästersångarna i Nürnberg (Beckmessermotivet)
5 Trollflöjten (Papagenos 2a aria)
6 Rigoletto (Caro nome)
7 Eugene Onegin (Tricquets kuplett)
8 Barberaren i Sevilla (Una voce poco fa)
9 Valkyrian (Ödesmotivet)
10 Tristan och Isolde (!)
11 Aida (Celeste Aida)
12 Don Juan (serenaden)
13 La Traviata (Dryckesvisan)
14 Carmen (!)
15 Parsifal (Trostemat)
16 Tannhäuser (Aftonstjärnan)
17 Lohengrin (Häroldssignalen)
18 Bohème (Musettes aria)
19 Madame Butterfly (sista arian)
20 Valkyrian (slutet på akt 1)

Kategorier: opera, video och ljud