Hovkapellet hem
Önskekonsert den 28:e maj
Önskekonsert på Operan lördagen den 28 maj 2011 kl 19:30. Kungliga Operan presenterar en kväll med musik och sång önskad av publiken.
Kungliga Hovkapellet och Operans solister under ledning av Patrik Ringborg framför arior och musikstycken som på olika sätt visat sig vara speciella för Operans publik.
Så hur ser då önskeprogrammet ut? Det blir en överraskning som avslöjas först på konsertkvällen!
Läs några av önskningarna som kom in från publiken här.
Kategorier: konserter, orkestern
Recensioner, Stiffelio
Det låter äkta Verdi om operakören och ur orkesterdiket där Pier Giorgio Morandi trollar fram en drivande glöd
DN
Magdalena Åbergs scenografi är suggestivt dekorativ
Ellen Ruges skönt musikaliska ljussättning
Lena Nordin sjunger ut sin ångestsmärta med nyanserat skimrande sopran och med en märkvärdig integritet i förkrosselsen
Lars Cleveman med en hjältetenors glödande intensitet
SvD
Lena Nordins stämma brinner och fräter
Persongalleriet genomgående starkt, operakören firade julafton
Den stora elogen till regissören Tobias Theorell och scenografen Magdalena Åberg för deras strama, kärva och urmusikaliska grepp på ämnet.
Expressen
Kategorier: föreställningar
Stiffelio på repertoaren
Svensk premiär för opera av Verdi. Kan man förlåta en otrohet eller inte? Den frågan ställs i Giuseppe Verdis opera Stiffelio som får sin svenska premiär lördag den 16 april på Kungliga Operan.
Stiffelio hade sin urpremiär 1850 i italienska Trieste, men försvann från repertoaren p g a censuren, främst p g a problematiken med en förlåtelse för otrohet som sker från en predikstol.
Partituret ansågs försvunnet fram till 1960 då en kopia återfanns i Neapel. Sedan dess har verket förekommit på repertoaren i olika operahus, men det är alltså först nu Verdis opera ges i Sverige. Musiken låter omisskännligt Verdi och kan säkert föra tankarna till t ex Trubaduren.
På pulten framför musikerna i Kungliga Hovkapellet står 1:e gästdirigent Pier Giorgio Morandi.
Kategorier: föreställningar, opera
Kulturnatt på Operan
Lördag 9 april klockan 18.00 – 00.30
Operan slår upp portarna för Kulturnatten med familjedag, balett, festkonsert, opera quiz och jazz!
Operan startar redan kl 13 med familjedag: verkstäderna visar upp sig, kostymprovning, guidade visningar och teknikshow. Läs mer om den här
PROGRAM
- Coppelia – Klassisk balett till Kulturnattspris!
- Festkonsert på Kungliga Operan
- Opera Quiz Live i Guldbaren
- Jazz Evergreens i Gustav III Kafé
Läs mer på operan.se.
Kategorier: evenemang
Puccini, Verdi och Operakritik…
För några dagar sedan hade jag äran att representera operaorkestermusikerns perspektiv i ett samtal kring operakritikens framtid.
Det var en mycket trevlig och intressant kväll, med många intressanta synpunkter från operakritiker, regissör, kulturjournalister, bloggare och publik. Något som slog mig var en liten del i en större analys av Dagens Nyheters kulturchef Björn Wiman, när det gällde bristen på ”utomstående” skribenter som vill recensera eller skriva om opera. Han menade (om jag förstod honom rätt) att det har att göra med en alltför djupt rotad respekt för operakonsten. Att det skulle vara så respektingivande, det jag håller på med, var för mig en helt ny tanke.
Att jag jobbat med opera i mer än 25 år, det beror ju förstår på att jag verkligen älskar det jag gör – men så extremt respektingivande tycker jag inte det ska behöva vara! Jag har ju kollegor som känner på samma sätt inför symfonimusiken, och initialt kände jag att det förstås är mer eller mindre borde vara en smaksak.
Vad beror det då på, den här respekten – om den finns?
Opera är ju enligt mitt sätt att se det den optimala konstformen. När det är bra! Vi får fantastisk musik, en text, en handling – ja, någon form av musikaliskt och sceniskt allkonstverk i dess bästa stunder. Och där kommer jag fram till de resterande orden i rubriken ovan – jag tänker inte alls gå in på vad som INTE blir till de här fantastiska allkonstverken. Jag tänker istället ägna mig åt en hyllning till två stora operatonsättare – Puccini och Verdi.
I fredags kväll spelade vi Tosca på Kungliga Operan. För mig säkert den 100:e i ordningen, men jag tröttnar aldrig på Tosca. Som operamusiker finns det ju en hel del operor och baletter man spelar väldigt mycket – Tosca, Bohème, Rigoletto, Svansjön, Carmen för att bara nämna några. De här verken som varken publik eller ensemble tröttnar på någonsin – det måste ju finnas något speciellt med just dem, eller hur?
För någon vecka sedan spelade vi också Tosca, och samma dag hade en kär kollega till mig, en hornist, begravts. Han dog alldeles för ung, och vi saknar honom mycket. Under sista akten av Tosca, efter horninsatsen som inleder akten, såg jag att mina hornistkollegor på min vänstra sida satt resten av föreställningen med tårar i ögonen och var väldigt berörda. Det säger en hel del om musikens makt, och dess förmåga att påverka även ”luttrade” operamusiker. (Det händer för övrigt mig väldigt ofta att jag blir tårögd, och väldigt berörd, utan någon som helst yttre anledning.)
Det finns ju ganska många operor med liknande handling, men det är något visst med Puccini – kombinationen handling/musikaliskt innehåll, kanske?
Just nu repeterar vi Verdis Stiffelio, en opera som aldrig spelats i Sverige. Verdi fick stora problem med censuren på grund av operans handling, och Stiffelio föll till slut i glömska.När vi repeterade med enbart orkester var vi kanske lite fundersamma till den musikaliska kvalitén i vissa delar av verket, men sedan hade vi samsjungning, (det som ofta kallas ”sitzprobe”, och där vi går igenom verket musikaliskt med kör, soli och orkester) och där var han ju, den där alldeles magiska operatonsättaren Verdi.
Själv har jag inte så mycket att spela i Stiffelio, men redan under de inledande orkesterrepetitionerna fascinerades jag som så många gånger förut av hans sätt att komponera otroligt intressanta och bitvis dramatiska ackompanjemang i orkestersatsen. Solopartier och körsatser svävar över en kokande gryta med rytmer, och det blir helt fantastiskt dynamiskt när man får till det!
Stiffelio har dessutom en väldigt intrikat handling – jag rekommenderar verkligen ett besök!
Så vad kom jag fram till beträffande den här respekten, då? Om den finns?
Tja, jag kom nog fram till att opera är alldeles underbart, men det där respektingivande förstår jag inte mig på.
Jag tror att vi alla ska sälla oss till de tusentals barn som årligen besöker Kungliga operan för att träffa musiker, dansare, sångare och alla andra som arbetar i operahuset. De verkar mest tycka att vårt hus är jättespännande och inspirerande. Någon överdriven respekt känner de nog inte, utan snarare en upptäckarglädje.
Faktum är, att det är ligger väldigt nära vad jag själv känner efter mer än 25 år som operamusiker!
Kategorier: bakom kulisserna, föreställningar, kompositörer, musikerlivet, opera, orkestern, recensioner, unga
Ur Hovkapellets fotoalbum
Bilden visar en repetition med Kungliga Hovkapellet – troligen inför orkesterns 400-års jubileum 1926 – under ledning av 1:e hovkapellmästare Armas Järnefelt.
Vi har fått oss fotot tillsänt av Åke Trobäck, vars farfar Emil Trobäck återfinns på bilden längst ut till höger med kontrabas. Emil Trobäck var för övrigt orkesterns förste ordförande.
Kategorier: bakom kulisserna, dirigenter, evenemang, orkestern, repetitioner
Ny hovkapellist
Efter genomfört provår har Operan beslutat att anställa Emilie Hörnlund som ordinarie medlem i Hovkapellet, där hon tar plats som en av stämledarna i violasektionen. Vi välkomnar Emilie till orkestern.
Kategorier: musiker, orkestern
Sångarhyllning till Jussis ära
Välbesökt sångarhyllning utanför Operan lördagen den 5 februari på hundraaårsdagen av Jussi Björlings födelse. Foto: Jon Nilsson.
Kategorier: bilder, evenemang, sångare
Jussi Björling hundra år
I år är det 100 år sedan Jussi Björling föddes, vilket kommer att uppmärksammas på många sätt, bland annat kommer Operan att hålla en stor hyllningskonsert i september.
Idag, lördag den 5 februari, blir det seminarium och därefter en gemensam sångarhyllning vid Jussi Björling-bysten på Jakobs torg klockan 13.30. Hjärtligt välkomna till att göra detta till en stor manifestation!
Bilden: En dag i augusti 2008 när vi kom ut från operahuset efter en repetition hade någon försett Jussi Björling-bysten med en vit tröja. Frys inte, Jussi! kanske denna någon tänkte.
Kategorier: evenemang, sångare
Kungliga Hovkapellet gästspelar i Berwaldhallen
Söndag 6 februari 15.00
Kungliga Hovkapellet gästar Berwaldhallen med musik av Richard Strauss.
Program:
Symfonisk fantasi ur Die Frau ohne schatten
Vier Lieder opus 27
Vier Letzte lieder
Svit ur Rosenkavaljeren
Solister: Michael Weinius, tenor och Malin Byström, sopran
Dirigent: Ralf Weikert
Lyssna i efterhand på SR: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2482&artikel=4387640.
Kategorier: gästspel, konserter