Kungliga Hovkapellets emblem
huvudbild

Hovkapellet hem » Publicerat av Mikael Rydh

Kungliga Hovkapellet – Royal Swedish Orchestra

Operans orkester, med anor från 1526, är en av de äldsta ännu existerande orkestrarna i världen. Hovkapellet - som spelar opera, balett och konserter - är en av Sveriges största orkestrar med 105 medlemmar.

Du kan kika ner i orkesterdiket och följa orkesterns sammansättning av musiker och dirigenter säsong för säsong från 1848 till idag. Webbplatsen drivs av orkesterns medlemmar via Kungliga Hovkapellets förening. Välkommen!

Ladda ner unika ringsignaler Hovkapellet. From the History of the Royal Court Orchestra 1526-2013

Kungliga Hovkapellets musiker 2017-2018

Kategorier

Välkommen att botanisera i vårt arkiv med alla inlägg sedan webbplatsen öppnade i maj 2006:

Arkiv

Besök gärna Kungliga Operan på operan.se.

Senaste kommentarer

Siegfriedsignalen (video)

Just nu är det hektisk aktivitet på Kungliga Operan. ”Siegfried”, tredje delen i Richard Wagners ”Nibelungens Ring” repeteras för fullt inför premiären den 16 september 2006. Nere i orkesterdiket har Hovkapellets musiker stora utmaningar, dels i stämmorna, dels vad det gäller uthålligheten då verket är drygt 5 timmar långt.

Hovkapellet.com erbjuder här ett musikaliskt smakprov ur andra akten! Det är en av våra skickliga hornister, Annamia Eriksson, som spelar den så kallade ”Siegfriedsignalen” (eng: ”The Long Call”). I föreställningen står hon dold bakom kulisserna vid sidan av scenen när Siegfried höjer sitt horn.

  • Siegfriedsignalen, QuickTime

    Apple Quicktime, 16 MB

  • Siegfriedsignalen, Windows Media

    Windows Media, 30 MB

Handlingen kring denna signal är i korthet följande: Siegfried ligger och dåsar under ett träd utanför drakgrottan och tänker på sina föräldrar. Då hör han en fågel sjunga. Han försöker förstå och härma fågelsången genom att spela på ett grässtrå, men det fungerar inte alls. Siegfried tar då istället upp sitt horn och låter det ljuda. Detta är Siegfriedsignalen. Draken Fafner vaknar av larmet och kommer ut ur grottan. Efter en kort men häftig strid stöter Siegfried sitt svärd Nothung i drakens hjärta.

Solot är ett av de mest kända i den klassiska repertoaren för valthorn och förekommer ofta som orkesterutdrag vid provspelningar till orkestertjänster.

Länktips (Wikipedia): Mer om handlingen i ”Siegfried” och tetralogin ”Nibelungens ring”.

Valthorn: Annamia Eriksson
Idé och filmning: Mikael Rydh
© Kungliga Hovkapellets förening, www.hovkapellet.com
Inspelad i Guldfoajén på Kungliga Operan, Stockholm, 31/8 2006

Kategorier: inspelningar, musikinstrument, video och ljud, Wagner

2 kommentarer »

Kungliga teaterns reglemente 1772

Den 18 januari 1773 uppfördes på Bollhuset i Stockholm operan Thetis och Pelée av Francesco Antonio Uttini. Det brukar anses att svensk opera föddes i och med detta. Grundaren, kung Gustaf III, verkade starkt för operakonstens utveckling och beställde 1775 uppförandet av ett nytt operahus vid Gustaf Adolfs torg.

I Kungliga Operans arkiv finns originalet till det reglemente i tolv paragrafer som gällde för alla anställda inom ”Kongl. Hof Theatern”. Här presenteras en avskrift av hela texten och fotografier av första sidan. Stort tack riktas till arkivarie Helena Iggander som tagit bilderna.

Uppå Hans Kongl. Maj:ts Nådigste Befallning utfärdas härmedels efterföljande Reglemente, til ordnings bibehållande vid Kongl. Hof Theatern.

1.§.

Alla De, som antagne äro, antingen at Spela, Siunga, Dansa eller figurera i Balletterna vid den Svenska Kongl. Theatern, eller de som uti dennes Orchester som Musicanter nyttjas, som ock de, hvilka andre sysslor innehafva, de där under denna Theater lyda de bud och befallningar, som utgifvas af den, som Kongl. Maj:t i nåder anförtrodt Directionen öfver bemälte Trouppe och Theatre.

2.§.

Både Capell som och Ballet Mästarne äro pliktige at infinna sig precis uppå Theatern eller de ställen, där Repetitioner göras och undervisning för Trouppen gifves; och tillåtes dem ingalunda at med förklenliga ord angripa några af sine underhafvande och lärlingar, mindre med slag dem anfalla, utan äro de skyldige at hos den Hans Kongl. Maj:t anförtrodt Directionen öfver Spectaclen sådant att anmäla och dess åtgärd begära, under hvilkens bud och befallningar desse Mästare enligt 1,§ höra.

3.§.

Alla de Musicanter, som antagne äro att spela til bemälte Spectacler, äro skyldige icke allenast at infinna sig precis uppå den timma, som dem af Capell Mästaren förelagd är til representationerne, utan och vid alla de repetitioner dem antydes at sig infinna. Den som häremot bryter, vare förfallen til den pligt, som Directionen funnit skäligt och efter försummelsen lämpligt och til häckte, då brottet ofta eller af ovilja och gensträvighet förnyas. Åliggande Capell-Mästaren at icke någon sådan slags försummelse eftergifva utan sådant strax anmäla. Både den förste som ock den andre Repetiteuren äro skyldige att infinna sig så ofta, som hvarest Ballet-Mästaren tillsäger där Repetitionen hålles, och äro pliktige at där förblifva, till dess att slut af Ballet-Mästaren dem är tillsagt,

  • Kungliga Theaterns Reglemente 14 november 1772, sigill.

    Dokumentets sigill.

  • Kungliga Theaterns Reglemente 14 november 1772, närbild på handskriften.

    Närbild på handskriften.

4.§.

Det åligger alla, både de som äga de första, som de mindre roler, jämte sångare och sångerskor i Choeurerne at, til en utsatt dag, kunna de roler som dem förelägges; äfven at infinna sig vid alla de repetitioner som erfordras. De, som i Choeurerne siunga äro äfven pliktige at vid utsatte timmar, infinna sig hos Capellmästaren eller de ställen, som dem antyd as at sine roler, därigenom kunna lära.

5.§.

Alla danserer och danseuser både af första och andra classen; äro skyldige så ofta de antydas af Ballet Mästaren at sig vid Repetitionerne infinna. Hvad figuranter och figurantskor angår, så äro de pliktige at alla Söknedagar Klockan Nio om morgonen infinna sig vid Dansskolan, eller Magazinet, at där läras och inöfvas, samt utom dess så ofta som repetitioner uppå Theatern göras äfven uppå klåckslag, enligt Ballet-Mästarens tilsägelse sig infinna: Sielfva Repetitionsdagarne, böra de så tidigt infinna sig, at de kunna både hinna kläda sig, och repetera om sådant påfordras. Den som häremot bryter vare förfallen till de böter, straff eller häckte, som Directeuren finner Skäligt, och emot brottet svarande, enligt hwad 3.§ härom utstakar.

6.§.

Uppå det alfvarsammaste förbudes härmedels alla trätor, grofva utlåtelser, emot anständighet stridande gärningar, slagsmål, eller buller, inom Theatern, och Lärosalarne. Den som härmed beträdes, straffas utan skonsmål med de straff, Directeuren finner lämpeligast. Den som ofta förbryter sig eller genom sitt uppförande begått sådane fel, at den ej bör bland Trouppen bibehållas, kan af Directeuren strax afskedas utan at den vanliga Formalitet med upsägning Sex Månader förut ligger i vägen. Ty detta iakttages endast med dem, som för andre orsaker; och enligt öfverenskommelse å ömse sidor, vil öfvergiva Spectaclet. För övrigt har Directeuren uti brott af större betydenhet, at noga låta efterlefa Kongl. Hof Articlarne, Allmän Lag och andre för dylike mål utfördade Kongl. Förordningar, samt å andra sidan noga handhafva det Contracter och gifvne löften till Engagerade noga hållas och upfyllas.

7.§.

Det åligger äfven alla Danseurer, Danseuser, Figuranter, Figurantskor, Sångare och Sångerskor i Choeurerne samt Musikanter at äfven lyda och hörsamma alt hvad både Capell- och Ballett Mästare tilsäger och befaller och hvar och en i den Departement honom är anförtrodd, och avser olydnad häruti med lika straff, som förut är anfördt. Hvad acteurer och actricer samt danseurer och danseuser angår, böra de äfven hörsamma de tillsägelser de af bem:te mästare unfå uti hvad som rörer deras roler.

8.§.

Machinist, vaktmästare och andre til Spectaclet hörande betiente, stå alla directe under Directeurens befallningar, och hafva de at noga iakttaga de förordningar, ordres och reglementer, som til deras sysslor höra och redan utgifne äro, eller framdeles utkomma.

9.§.

Hvad åter angår kläders uttagande utur Comediens kläd-magazine, deras återlämnande, tiden som de af hvar och en skola brukas, samt huru mycket hvar och en härav bestås, kommer i alt at noga iakttagas hvad Contracter, med hvar och en utstakas, samt de befallningar, som af Directeuren härom gifves och de Reglementer, som sådant utstaka och anvisa.

10.§.

Som både för tysthetens bibehållande som ock för ordning är det nödigt at iakttaga det under Representationerna inga andra än de som uppå Theatern hafva at syssla, där få infinna sig. Så äfven för alla til Spectaclet hörande personer förbudet at ställa sig uti couliserne eller de ställen uppå Theatern där de antingen kunna orsaka buller, hinder för acteurer, eller ock för machinist och arbetare. För Vachtmästare är vid straff af förafskedande eller arrest förbudit att låta någon obehörig eller til Spectaclet icke hörande person få under Representationerne rum uppå Theatern eller tilstånd at få komma och göra något besök uti acteurernes, danseurernes, danseusernes eller andre personers loger.

11.§.

Af Directeuren giöres vid början af hvarje Spectacles termin utdelning af de loger, inom Comediehuset, som äro indelte til klädsel och inrymme för de til Spectaclet hörande personer. Och sedan dessa emottagit de meubler som til deras loger höra, böra de för dem vara ansvarige och om de bort komma dessa ersätta. För öfvrigt är hvar och ens skyldighet at under representationer så tidigt infinna sig uti sine loger, at de uti dessa kunna hinna blifva påklädde, samt i dem förblifva tils tiden blir inne, då de uppå Theatern visa sig; och förbudes strängeligen och vid ansvar, alla onödige besök logerne imellan, samt buller och oväsende innom dem äfvenledes all vårdslöshet med lius och eldning; varandes hvar och en ansvarig för den skada, som igenom dess försummelse hända kan; och är vachtmästarens skyldighet alla desse loger hvar afton visitera och i fall något häremot brytes, sådant Directeuren strax tilkänna gifva.

12.§.

Dessa äro alle de puncter, hvilka Directeuren noga bör låta tilse, det de efterlefvas, och icke eftergifva några af de fel eller brott, som häremot strida. Börandes detta Reglemente sitta innom Comedihuset upsatt til allmän läsning och efterlefnad, samt äfven uti alla de lärosalar; som till detta Spectacle höra jämte alla de tilläggningar, ändringar, eller förbättringar, som ännu framdeles kunna författas, och till obrottslig efterlefnad utgivas.

Hvilket med Hans Kongl. Magst Allernådigste bifall och samtycke är sammanfattat och stadfäst, samt til yttermera visso af mig underskrifvet och bekräftat.

Stockholm d. 4 Nov. 1772 H: H: von Lieven

Kategorier: historia, musiker

(Kommentarer kan ej lämnas till detta inlägg)

Ur Tristan, Figaro och Nötknäpparen

horlurarNu finns några ljudklipp med avsnitt ur Tristan och Isolde, Figaros bröllop och Nötknäpparen. Orkestern är – förstås – Kungliga Hovkapellet. Klicka på länkarna nedan för att lyssna direkt:

Kategorier: balett, inspelningar, opera, video och ljud

(Kommentarer kan ej lämnas till detta inlägg)

Studiebesök i Köpenhamns nya operahus

I början av maj fick Hovkapellet möjlighet att göra studiebesök på det nya operahuset i Köpenhamn. Orkestern åkte ner i olika omgångar under en vecka och såg föreställningar ur Wagners Ring.

Det stålglänsande operahuset, ritat av dansken Henning Larsen och som invigdes i januari 2005, är bekostat av A.P. Møller och Chastine Mc-Kinney Møller Foundation. De har donerat det nya, väldiga huset på holmen Dokøen som man ser rakt över vattnet från centrala Köpenhamn. Det har sin egen lilla ö, i ett område som tidigare tillhörde militären och var stängt för allmänheten. Publik kan antingen ta färjan, bussen eller köra bil dit.

Byggnaden har en yta av totalt 41 000 kvadratmeter och räknar 14 våningar, av vilka fem är under marknivån (vattennivån). Den innehåller mer än 1000 rum och en stor repetitions- och inspelningslokal för orkestern. Trots de stora dimensionerna är antalet platser i salongen endast cirka 1500 då fler skulle inverka menligt på akustiken.

Taket över auditoriet är täckt av 105 000 ark bladguld, nästan 24 karat. Helt rent guld skulle inte fastna tillräckligt bra.

Hovkapellet guidades runt av konsertmästaren Lars Bjørnkjær m fl och fick en inblick i hur arbetet bedrivs bakom kulisserna. Bland annat imponerade det stora orkesterdiket. Orkestern togs väl emot av sina danska kollegor i Det Kongelige Kapel som bjöd på öl och gemyt efter föreställningarna.

Läs mer om operahuset i Köpenhamn på Wikipedia.

  • Operahuset från färjan.

    Operahuset sett från färjan från Nyhavn.

  • Utsikt från övre våningsplan.

    Utsikten från de övre våningsplanen är imponerande. Till vänster syns färjan som tar publiken till och från Operan.

  • Våningsplan

    Våningsplan leder in till salongen, vars utsida är täckt av lönnträ.

  • Genom taket i foajén flödar ljus ner

    Genom taket i foajén flödar ljuset ner på ett vackert sätt.

  • Publik

    Publiken minglar i första pausen av Valkyrian.

  • Operans foajé

    Tre vackra glasskulpturer gjorda av den dansk-isländske konstnären Olafur Eliasson svävar i foajén.

  • glasskulptur av Olafur Eliasson

    En av skulpturerna sedd underifrån.

  • Balkongerna har designats med hål i ett särskilt mönster för att öka ljudkvaliteten.

    Balkongerna har designats med hål i ett särskilt mönster för att öka ljudkvaliteten.

  • Sufflörluckan, orkesterdiket och parketten sett från scenen.

    Sufflörluckan, orkesterdiket och parketten sett från scenen.

  • Det Kongelige Kapels repetitionslokal

    Det Kongelige Kapels repetitionslokal ligger under vattenlinjen! Det finns möjligheter att ändra rummets akustik för olika behov.

  • Kulisser och maskineri.

    Kulisser och maskineri.

  • Utsikt från tredje raden

    Utsikt från tredje raden vänster. Dekor till Valkyrian på scenen.

  • korridor

    Delar av administrationen har sina lokaler i det nya operahuset.

  • Nyhavn

    Köpenhamn var på sitt allra soligaste humör, och uteserveringarna i Nyhavn fullsatta.

Foto: Mikael Rydh

Kategorier: bilder, opera, utblickar

3 kommentarer »

Walk the talk, filmmusikinspelning

Den 9-10 mars 2006 gjorde Kungliga Hovkapellet en inspelning i Studio 2 i Radiohuset. Johan Söderqvists musik till filmen Walk the Talk i regi av Matthew Allen spelades in under ledning av dirigenten Hans Ek.

Filmen, som är en dramakomedi, har premiär senare i år. Johan Söderqvist har skrivit musik till en rad spelfilmer, bland annat Agnes Cecilia – en sällsam historia (1991), Pensionat Oskar (1995), Glasblåsarns barn (1998) och Rånarna (2003) för att nämna några. Han har även gjort musik för teve, till exempel till komediserien Lite som du (2005).

Även förra året samarbetade Hovkapellet och kompositören Johan Söderqvist, då i en inspelning av musik till prisbelönta filmen Fyra veckor i juni.

Några bilder från inspelningen

Anders Öberg i kontrollrummet Hans Ek, dirigent
Johan Söderqvist, kompositör Eva Rydström Jeffrey Lee
Matthew Allen, regissör John Kapenekas Urban Eriksson
musiker i Hovkapellet partitur paus i inspelningen
Studio 2 Yngve Malcus

foto: Mikael Rydh

Kategorier: bilder, inspelningar, musiker

(Kommentarer kan ej lämnas till detta inlägg)

Skämtteckningar av Erik Frieberg

Flöjtisten Erik Frieberg är vid sidan av sitt arbete i orkestern en passionerad tecknare. Här får vi njuta av några av hans alster.

När det är långa pauser i föreställningarna skissar och ritar han skämtteckningar på blanka sidor i stämman. Detta resulterade i ett TV-inslag med hans teckningar i musikspegeln för några år sedan.

Vi återkommer med fler av Eriks teckningar framöver.

Mikael Rydh

  • Bäckenspelaren, teckning av Erik Frieberg

    Bäckenspelaren, Erik Frieberg

  • Oboe- och flöjtnotställ, teckning av Erik Frieberg

    Oboe- och flöjtnotställ, Erik Frieberg

  • Violinvirtuos

    Violinvirtuos, Erik Frieberg

Kategorier: bilder, humor

(Kommentarer kan ej lämnas till detta inlägg)

Noterat i noterna 1913

Den 14 december 1913 skulle Kungliga Teatern ge Bohéme av Puccini. Tenoren, Olle Strandberg, hade dock hastigt insjuknat och operaledningen behövde en ersättare.

PÅ SISTA BLADET i hornstämmans notmaterial gjorde hornisten Fredrik ”Figge” Wennberg en anteckning om vad som skedde när extra hornisten Nils Henrikson fick göra ett inhopp. Det gamla Bohéme-materialet har skickats tillbaka till förlaget Ricordi i Italien, men noteringen har Hovkapellets musiker bevarat i en inramad kopia som återges nedan.

*

”Vid gästuppträdande denna dag med amerikanska sångerskan och miljonärskan Gauthier Wenner-Gren som Mimi, råkade Operans samtlige Rodolphe-sjungande tenorer vara sjuka, varför operaledningen, som visste att det i hovkapellet fanns många ”glänsande” sångare, vände sig till ”tenorstämman” i kapellet med begäran om hjälp i nöden. Efter ovanligt snabba underhandlingar träffades överenskommelsen att en av hornstämmans tenorer skulle stiga upp från ”diket” till scenen och sjunga Rodolphe. Till detta förtroendeuppdrag utsågs den extra hornisten Nils Henrikson, som utom guld i strupen var i besittning av stämmans (hornstämmans) fördelaktigaste yttre (härtill hörde f.ö. en synnerligen välvårdad mustasch).

Han sjöng mycket vackert och klarade sin Rodolphe co’n amore.

Stockholm den 14 dec. 1913, Figge Wennberg

P.S. När det nu lät så vackert då en extra i stämman sjöng, hur skulle det då inte ha låtit, om en av de ordinarie sjungit partiet, undrar D.S.”

Notering i noter 1913

Figge Wennbergs anteckning. Foto: Mikael Rydh

Kategorier: historia, musiker

(Kommentarer kan ej lämnas till detta inlägg)

Välkommen till Hovkapellets webbplats!

Idag, den 20 maj 2006, öppnar Kungliga Hovkapellets förening portarna till den nya webbplatsen, www.hovkapellet.com.

Ambitionen är att presentera vår orkester, som är en av de äldsta orkestrarna i världen som fortfarande är verksam. Tyngdpunkten kommer att ligga på Hovkapellets musiker och dirigenter. Vi vill också sprida kunskap om orkesterns långa och traditionsrika historia och berätta om vad som händer idag.

Bakgrund

Idén till projektet föddes på hösten 2004 då vi var på turné till Wiesbaden. När jag satt i orkesterdiket bland mina kollegor och maestro Siegfried Köhler anförde Lohengrin slog det mig hur privilegierade vi är som tillhör detta konstnärliga kollektiv. Det är en orkester som verkat allt sedan 1526 och som fortfarande är i högsta grad levande idag. När jag tänkte på alla våra föregångare, de musiker och kapellmästare som kväll efter kväll musicerat tillsammans i opera, balett eller konserter, var det en känsla av vördnad och respekt som fyllde mig.

Jag beslutade mig då för att försöka åstadkomma en särskild webbplats där inriktningen skulle vara på just musikerna i kapellet. Besökare skulle på ett enkelt sätt kunna se vilka som trakterar de olika instrumenten i orkestern och titta på fotografier. Dessutom ville jag att det skulle vara möjligt att bläddra bakåt i säsongerna och se orkesterns sammansättning år från år (just den funktionen tror jag för övrigt att vi är ganska ensamma om bland orkestrar på nätet).

  • Noseda dirigerar Hovkapellet

    Noseda dirigerar Hovkapellet. Foto: Alexander Kenney

Nu, ett och ett halvt år senare är projektet om inte helt klart så åtminstone redo för sjösättning. Anställda från 1898 fram till idag finns inlagda i databasen, sammanlagt cirka tusen personer (700 musiker, 300 dirigenter) oräknat de många vikarier som haft kortare inhopp. 1898 var det år som det nuvarande oscarianska operahuset stod färdigt, vilket känns som en bra utgångspunkt. Vartefter kommer fler säsonger läggas till bakåt i kronologin.

Tack

Ett särskilt varmt tack vill jag rikta till programmeraren Hans Wibacke. Det är han som byggt publiceringssystemet, med vilket det är möjligt att uppdatera webbplatsen. Den grafiska formgivningen och designen har jag gjort och Hans har även i den processen varit ett bra bollplank. (Som kuriosa kan nämnas att omkring 1200 mejl har utväxlats oss emellan under arbetets gång.)

Jag vill tacka Backa Katarina Eriksson (oboist i orkestern) för hennes arbete med Kungliga Operans matriklar, som legat till grund för en stor del av databasen. Hon har bl a även intervjuat Edit Wohl-Ernster och skrivit en artikel om henne, Hovkapellets första kvinnliga konsertmästare.

Tack likaså till operans skicklige fotograf Alexander Kenney som tagit många porträttbilder på orkestermedlemmarna. Även fotograf Enar Merkel Rydberg har gett oss bilder på ett generöst sätt.

Vidare vill jag tacka Inger Mattsson och Helena Iggander, arkivarier på Kungliga Operans Arkiv för all hjälp med gamla handlingar, fotografier och scanning mm. Inger Mattson har också bidragit med en intressant artikel om Hugo Alfvén. Tack också till all personal på musikbiblioteket!

Börje Ljungkvist, kontrabasist i orkestern fram till 2003, har ett brinnande intresse för Operans kontrabasar, något som bl. a. resulterat i en bok. Till hemsidan har han skrivit en artikel om den äldsta klenoden i samlingen, Magginibasen.

Erik Frieberg (flöjtist) har korrekturläst texter och medverkar även med några av sina många roliga skämtteckningar.

Sist men inte minst tack till Operans orkesteradministration, Marion Glückman, Kerstin Mankeus och orkesterchef Klas Sjöblom för hjälp, stöd och uppmuntran. Tack också alla andra som på olika sätt bidragit!

Mikael Rydh, webbredaktör

Kategorier: dirigenter, musiker, orkestern

(Kommentarer kan ej lämnas till detta inlägg)

Premiär för Hovkapellet på webben

Hovkapellets emblem

Nu finns Kungliga Hovkapellet på nätet med en egen webbplats. Den nås på adress www.hovkapellet.com eller www.hovkapellet.se.

Välkommen att titta ner i diket bland musiker och dirigenter, läs om orkestern med anor från 1526 och ta del av vad som händer idag.

Kategorier: historia, musiker, orkestern

(Kommentarer kan ej lämnas till detta inlägg)

© Kungliga Hovkapellets förening | Om webbplatsen