Kungliga Hovkapellets emblem
huvudbild

Hovkapellet hem » Oboister – dåtid, nutid och framtid

Kungliga Hovkapellet – Royal Swedish Orchestra

Operans orkester, med anor från 1526, är en av de äldsta ännu existerande orkestrarna i världen. Hovkapellet - som spelar opera, balett och konserter - är en av Sveriges största orkestrar med 105 medlemmar.

Du kan kika ner i orkesterdiket och följa orkesterns sammansättning av musiker och dirigenter säsong för säsong från 1848 till idag. Webbplatsen drivs av orkesterns medlemmar via Kungliga Hovkapellets förening. Välkommen!

Ladda ner unika ringsignaler Hovkapellet. From the History of the Royal Court Orchestra 1526-2013

Kungliga Hovkapellets musiker 2017-2018

Kategorier

Välkommen att botanisera i vårt arkiv med alla inlägg sedan webbplatsen öppnade i maj 2006:

Arkiv

RSSInlägg (RSS)

Besök gärna Kungliga Operan på operan.se.

Oboister – dåtid, nutid och framtid

Sent i höstas nåddes vi av beskedet att två av Kungliga Hovkapellets tidigare solooboister hade gått ur tiden med bara några veckors mellanrum.
Tivadar Bantay (1928-2019) var anställd i Hovkapellet mellan 1962-1992, och kom ursprungligen från Ungern.
Lars Stark (1925-2019) var anställd i Hovkapellet mellan 1952-1985.

En annan oboist i samma generation kan vi istället gratulera i efterskott.
Thorleif Lännerholm, mångårig solooboist i Radiosymfonikerna fyllde 22 januari 97 år.
Han var anställd i Kungliga Hovkapellet under några år (1943-1946), i början av sin karriär.Thorleifs födelsedag sammanföll med den oboefrossa som Blåsarsymfonikerna anordnade sista helgen i januari. En fantastisk helg med massor av oboister från olika generationer.

Vad är då en frossa? Så här presenterar arrangörerna själva sitt utmärkta projekt:

Instrumentfrossa – historik och syfte

2006 ägde Blåsarsymfonikernas första frossa rum, en trombonfrossa med Christian Lindberg i spetsen. Konceptet är att under en helg helt fokusera på ett blåsinstrument med workshops, seminarier, konserter och masterclasses. Instrumentfrossorna sätter blåsinstrumenten i fokus och fungerar som en smältdegel för alla som spelar ett visst instrument. Stor gemenskap inspirerar till vidareutveckling och de musikaliska mötena leder till kraft och lust att fortsätta spela och undervisa. Om Sveriges musikliv ska kunna rekrytera nya musiker med tillräckligt stor kompetens behövs en stor bredd med barn och unga som spelar och undervisning på hög nivå.  Instrumentfrossorna kan vara ett hjälpmedel för pedagoger, elever, amatörer och professionella att satsa och vidareutvecklas och därmed bevara den fina blåstraditionen vi har i Sverige.
www.musikaliska.se

Thorleif Lännerholm var oboefrossans nestor, men kunde tyvärr själv inte närvara. Istället spelades det in en serie filmklipp där Thorleif berättar om sin långa karriär. Filmerna presenterades och kommenterades en kväll i stora salen av Thorleifs son Åke Lännerholm och Fredrik Söhngen, nuvarande stämledare i Kungliga Hovkapellets oboestämma.

Jag var närvarande vid presentationen och tyckte att det var enormt intressant.

Backa Katarina Eriksson

Åke Lännerholm samtalar med sin far Torleif Lännerholm inför Oboefrossan, januari 2020. Film Markus Heggestad.

Kategorier: special, video och ljud

En kommentar till ”Oboister – dåtid, nutid och framtid”

  1. Björn Uddén skriver:

    Tack för jättetrevlig presentation av min synnerligen gode vän och stämkollega.

Lämna en kommentar

Space2u.com© Kungliga Hovkapellets förening | Om webbplatsen | Inlägg (RSS) | Kommentarer (RSS)