Kungliga Hovkapellets emblem
huvudbild

Hovkapellet hem » Violinisten Josef Grünfarb död

Kungliga Hovkapellet – Royal Swedish Orchestra

Operans orkester, med anor från 1526, är en av de äldsta ännu existerande orkestrarna i världen. Hovkapellet - som spelar opera, balett och konserter - är en av Sveriges största orkestrar med 105 medlemmar.

Du kan kika ner i orkesterdiket och följa orkesterns sammansättning av musiker och dirigenter säsong för säsong från 1848 till idag. Webbplatsen drivs av orkesterns medlemmar via Kungliga Hovkapellets förening. Välkommen!

Ladda ner unika ringsignaler Hovkapellet. From the History of the Royal Court Orchestra 1526-2013

Kungliga Hovkapellets musiker 2017-2018

Kategorier

Välkommen att botanisera i vårt arkiv med alla inlägg sedan webbplatsen öppnade i maj 2006:

Arkiv

RSSInlägg (RSS)

Besök gärna Kungliga Operan på operan.se.

Violinisten Josef Grünfarb död

Josef Grünfarb, född 1920 i Stockholm, har som tidigare meddelats avlidit. Hans närmaste är barnen Eva och Anita med familjer.

JOSEF GRÜNFARB VAR en av Sveriges främsta violinister, respekterad av sina kollegor, elever och konsertbesökare för sitt lysande violinspel, sin rika och varma ton, sina tolkningar och sin integritet. Han studerade violin för sin far Moschko Grünfarb, för Carl Garaguly och för Julius Ruthström vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Som Jenny Lind-stipendiat studerade han för Tibor Varga i London.

Tolv år gammal debuterade han som solist med Stockholms filharmoniska orkester och under sin karriär framträdde han ofta såväl i Sverige som utomlands. Hans framföranden och inspelningar av violinkonserter av bland andra Mozart, Mendelssohn, Brahms, Prokofjev och Stravinsky bidrog till att sätta en ny standard i svenskt musikliv.

Josef Grünfarb

Josef Grünfarb

Josef Grünfarb har uruppfört och spelat in violinkonserter, sonater och andra kammarmusikverk av många svenska tonsättare, bland annat är Bo Lindes Violinkonsert tillägnad honom. Flera av hans inspelningar finns på vinylskivor, vilka Musikaliska Akademien förhoppningsvis kommer att konvertera till CD-format.

ÅREN 1943-1961 VAR Josef Grünfarb alternerande förste konsertmästare i Stockholms Filharmoniska Orkester, 1961-1964 förste konsertmästare i Sveriges Radios Symfoniorkester, 1964-1981 förste konsertmästare i Kungliga Hovkapellet på Operan i Stockholm och sedan 1967 ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien. Han grundade också Grünfarb-kvartetten som var aktiv under flera decennier.

Josef var 1965-1989 lärare och professor vid Kungliga Musikhögskolan och eleverna betydde mycket för honom. I sin undervisning gav han många goda råd och avdramatiserade mycket som vi elever kunde oroa oss över. Han var flexibel i sina musikaliska och violinistiska uppfattningar och i samarbetet med sina elever och kollegor. Var en elev eller kollega envis på någon punkt kunde han uttrycka sig diplomatiskt vilket gjorde att kommentaren fick tid att sjunka in tills man var redo och mogen att förstå visdomen i vad han sagt. Han gjorde noggranna anteckningar över vad eleverna spelade, hur de utvecklades och om deras svårigheter. Decennier senare kunde han när vi diskuterade någon elev ta fram sin anteckningsbok och fördjupa samtalet. En gång per termin bjöd Josef hem sina elever, man lyssnade på musik, pratade och njöt av hans hustru Gertruds goda hallontårta.

Han var en tillgiven familjefar och tillbringade gärna somrarna med sin hustru och barnen på Älgö utanför Stockholm.

JOSEF KUNDE PÅ ett målande sätt beskriva sina kollegor och gästande dirigenter. Han hade en personlig och existentiell humor som samtidigt kunde vara både mörk och ljus.

Han kunde dessutom spela rent på en ostämd violin, en sport många violinister prövat med varierande framgång.

När jag började i Hovkapellet på Operan i Stockholm var Josef förste konsertmästare och jag satt bredvid honom och assisterade. Han visade hur de svåra passagerna kunde bemästras på ett smidigt men ändå samvetsgrant sätt och vem man skulle lyssna till eller titta på vid känsliga avsnitt. Han kunde dessutom spela rent på en ostämd violin, en sport många violinister prövat med varierande framgång.

JOSEF SPELADE MYCKET kammarmusik och jag hade privilegiet att få spela med honom. Sällan har kammarmusikrepetitioner varit så effektiva som när han var med och det blev oftast tid över till samvaro. Men Josef kunde också försiktigt men tydligt rekommendera att vi repeterar mera nu och umgås efter konserten.

En anekdot som fått kultstatus i Stockholm beskriver en dispyt mellan stråkstämmorna under en orkesterrepetition. Man kunde inte enas om en viss passage, skulle den inledas med ett upp-stråk eller ett ner-stråk. Josef, som var alternerande förste konsertmästare i denna produktion, höll sig utanför diskussionen, men då den pågått en längre stund vände sig dirigenten Tor Mann till honom och frågade vad han tyckte. Josef som troligen ansåg att båda varianterna var rimliga svarade: ”Huvudsaken är att man är frisk.”

Han är saknad av vänner, kollegor och elever.

Semmy Stahlhammer
Förste konsertmästare, Kungliga Hovkapellet

Kategorier: musiker, nekrolog

Lämna en kommentar

Space2u.com© Kungliga Hovkapellets förening | Om webbplatsen | Inlägg (RSS) | Kommentarer (RSS)