Kungliga Hovkapellets emblem
huvudbild

Hovkapellet hem » Publicerat under kategori bakom kulisserna

Kungliga Hovkapellet – Royal Swedish Orchestra

Operans orkester, med anor från 1526, är en av de äldsta ännu existerande orkestrarna i världen. Hovkapellet - som spelar opera, balett och konserter - är en av Sveriges största orkestrar med 105 medlemmar.

Du kan kika ner i orkesterdiket och följa orkesterns sammansättning av musiker och dirigenter säsong för säsong från 1848 till idag. Webbplatsen drivs av orkesterns medlemmar via Kungliga Hovkapellets förening. Välkommen!

Ladda ner unika ringsignaler Hovkapellet. From the History of the Royal Court Orchestra 1526-2013

Kungliga Hovkapellets musiker 2017-2018

Kategorier

Välkommen att botanisera i vårt arkiv med alla inlägg sedan webbplatsen öppnade i maj 2006:

Arkiv

RSSInlägg (RSS)

Besök gärna Kungliga Operan på operan.se.

Senaste kommentarer

Oväder på Rotundan

Unga på Operan har tagit fram den här fina presentationen av hur regn, åska och blixtnedslag blir till i barnbaletten Pierrot på Operan. Medverkande är hovkapellisterna Roger Svedberg och Calle Jacobsson, de två musiker som komponerat musiken till föreställningen som just nu spelas på Rotundan på Kungliga Operan.

Kategorier: bakom kulisserna, unga, video och ljud

(Kommentarer kan ej lämnas till detta inlägg)

Sommarkonserter på Operan

I år erbjuder Operan flera olika sommaraktiviteter och det kommer att bli mer öppet än tidigare somrar.

Sommarkvällskonserterna, som startade på försök i fjol, har blivit fler. I samband med konserterna finns möjlighet att inleda kvällen på Strömterrassen, som förutom mat och dryck även erbjuder hänförande utsikt över Strömmen och Slottet. Konsertserien startar nu på måndag, den 18 juni, och pågår t o m 9 augusti. Flera av Hovkapellets musiker framträder.

Operans populära guidade visningar fortsätter som förut och på toppen av operahuset finns numera The Cube by Electrolux. The Cube finns på plats t o m mitten av oktober.

Den 18 augusti är Kungliga Hovkapellet, Kungliga Operans kör och solister tillbaka med en stor utomhuskonsert på Gustav Adolfs torg, som final på Stockholms Kulturfestival.

Mer information:
www.operan.se/sommarkonserter
www.operan.se/sommarvisning
www.operan.se/cube

Kategorier: bakom kulisserna, evenemang, konserter

(Kommentarer kan ej lämnas till detta inlägg)

Nya fanfartrumpeter i Lohengrin

Lohengrin står just nu på repertoaren på Operan, en mycket uppskattad föreställning som fått stort publikt gensvar.

För att kunna sätta upp Lohengrin krävs det fyra fanfartrumpeter som trakteras av musiker på och utanför scenen när kungen i föreställningen visar sig. Hovkapellet har fram till dags dato haft signaltrumpeter av olika märken och med ojämn kvalitet, vilket försvårat möjligheterna få dem att klinga rent och unisont.

Tack vare ett samarbete med Kungliga Operans Donationsfond har hovkapellisten Lars Gerdt, som inte bara är trumpetare utan också instrumentbyggare, nu konstruerat fyra signaltrumpeter som blev klara precis i tid till Lohengrinpremiären i april. Nästa spelår kommer de nybyggda instrumenten även att nyttjas i Aida.

I en av föreställningspauserna i början av maj samlades trumpetarna (i full mundering med kostym och peruk) i repetitionslokalen Frasersalongen och vi gjorde ett snabbt videoklipp med några avsnitt ur Lohengrin. Klicka på videon ovan för att se resultatet, där Urban Eriksson, John Axelsson, Jonas Palsten och Eirik Steinsvik spelar på de nya trumpeterna. (Foto: Mikael Rydh)

Vi har tidigare skrivit om fler annorlunda instrument som används på Operan av Hovkapellet, se exempelvis de sekelgamla tjurhornen, Arnljot-lurarna i Wilhelm Peterson-Bergers vikingadrama.

Kategorier: bakom kulisserna, föreställningar, musikinstrument, video och ljud, Wagner

(Kommentarer kan ej lämnas till detta inlägg)

Kungliga Hovkapellets medalj delades ut under högtidlig ceremoni

Kung Carl XVI Gustav instiftade i mars 2011 Kungliga Hovkapellets medalj av åttonde storleken med djuprött band, och Kungliga Hovkapellet fick exklusiva rättigheter till densamma. Fredagen den 27 januari 2012 ägde den första högtidliga medaljceremonin rum i Operans guldfoajé. Medaljutdelningen förrättades av kung Carl XVI Gustav.

HOVKAPELLET har utformat statuterna så att det huvudsakliga ändamålet är att hedra de medlemmar som varit fast anställda i orkestern i 25 år (eller längre tid). Eftersom det här var första gången medaljen delade ut var det hela 27 hovkapellister som emottog detta förtjänsttecken ur kungens hand. Alltifrån cellisten Tommy Svanström, med 42 tjänsteår, till 5 hovkapellister med 25 tjänsteår.

Dessa 27 medaljerna blev de sista som präglades på det nu nedlagda Svenska Myntverket i Eskilstuna, ett av Sveriges äldsta företag med en tusenårig historia. I fortsättningen kommer tillverkningen att ske på något av de övriga myntverk som finns kvar i Norden.

Under ceremonin hölls tal av operachef Birgitta Svendén, H.M. Konungen och ordföranden för Kungliga Hovkapellets förening Lars Gerdt.

Kungliga Hovkapellets medalj

MEDALJÖRER 2011 (anställningsår och tjänsteår)

MARIE ALEMO (1981, 30 år)
MIKAEL BREHMER (1980, 31 år)
TOMAS GUSTAFSSON (1983, 28 år)
ANN-MARIE HOFER (1972, 39 år)
LISBETH LINDSTRÖM (1975, 36 år)
GUNILLA MARKSTRÖM (1979, 32 år)
ANDERS ERIKSSON (1975, 36 år)
PETER LUNDSTRÖM (1984, 27 år)
CARL-GUSTAV MALMGREN (1980, 31 år)
BERIT MATTSSON (1983, 28 år)
MICHAEL PAASCHE (1976, 35 år)
KRISTINA WESTFELT (1972, 39 år)
ELISABETH HAHN-ERIKSSON (1984, 27 år)
TOMMY SVANSTRÖM (1969, 42 år)
MICHAEL KARLSSON (kontrabas) (1983, 28 år)
ROSE-MARIE THÖRNQVIST-NORDSTRÖM (1973, 38 år)
CARL-JOHAN NILSON (1974, 37 år)
TRINE BJERKE (1981, 30 år)
STAFFAN LUNDBERG (1976, 35 år
URBAN ERIKSSON (1982, 29 år)
KENT JONSSON (1983, 28 år)
ULF VÄREMO (1976, 35 år)
ÅSA LÄNNERHOLM (1984, 27 år)
LEILA FORSTÉN (1986, 25 år)
BACKA KATARINA ERIKSSON (1986, 25 år)
KRISTINA KÄRLIN (1986, 25 år)
LARS WESTERGREN (1986, 25 år)

Orkestern vill varmt tacka Richard ”Rufus” Nyström för hans stora engagemang och ovärderliga hjälp i samband med medaljens tillkomst.

Kungliga Hovkapellet är en av världens äldsta orkesterinstitutioner, och finns såvitt man vet första gången nämnt år 1526 i Gustav Vasas hovstat. Från 1773, då kung Gustaf III instiftade den svenska operan har orkestern funnits med som en central del i Operans verksamhet, precis som den fortfarande gör än idag.

Vill du veta mera om Kungliga Hovkapellets historia finns en mängd artiklar på denna sida, samt en övergripande historik under rubriken Om orkestern.

Text: Backa Katarina Eriksson
Foto: Markus Gårder och Mikael Rydh

Några bilder från Guldfoajén fredag 27/1 2012

  • HM kung Carl XVI Gustaf höll tal till Hovkapellets medaljörer

    HM kung Carl XVI Gustaf höll tal till Hovkapellets medaljörer

  • alt-text här

    Operachef Birgitta Svenden och kungen på plats i Operans guldfoajé.

  • Birgitta Svendén höll tal.

    Birgitta Svendén höll tal.

  • Ordförande i Hovkapellets förening, Lars Gerdt

    Ordförande i Hovkapellets förening, Lars Gerdt, höll tal

  • Gunilla Markström. Foto: Markus Gårder

    Gunilla Markström

  • Medaljpåtagning. Lars Westergren och medaljsekreterare Richard Nyström. I bakgrunden Åsa Lännerholm.

    Medaljpåtagning. Lars Westergren och medaljsekreterare Richard Nyström. I bakgrunden Åsa Lännerholm.

  • Backa Katarina Eriksson och Åsa Lännholm i väntan på medaljutdelningen.

    Backa Katarina Eriksson och Åsa Lännholm

  • Hovkapellister och anhöriga i Guldfoajén

    Hovkapellister och anhöriga i Guldfoajén.

  • Staffan Lundberg med hustrun Maria

    Staffan Lundberg med hustrun Maria

  • Anders Eriksson och Berit Mattsson

    Anders Eriksson och Berit Mattsson

  • Magnus Bagge, Kristina Kärlin och Magnus Wretblad

    Medaljören Kristina Kärlin med Magnus Bagge och Magnus Wretblad

  • Stråkkvartett ur Hovkapellet: Jannica Gustafsson, Anna Petry, Emilie Hörnlund och Kati Raitinen

    Stråkkvartett ur Hovkapellet: Jannica Gustafsson, Anna Petry, Emilie Hörnlund och Kati Raitinen

  • Mingel i Guldfoajén. Foto: Markus Gårder

    Mingel i Guldfoajén

  • Mingel i Guldfoajén. Foto: Mikael Rydh

    Mingel i Guldfoajén

Länk till kungahusets hemsida.

Kategorier: bakom kulisserna, evenemang, musiker, priser och stipendier

(Kommentarer kan ej lämnas till detta inlägg)

Calle Tuba

Ur Hovkapellets fotoalbum

Carl Jakobsson med sina instrument, från vänster: Bb-tub,a F-helikon, C-tuba och Cimbasso i F. Marcus Boldemann 2011

Carl Jakobsson med sina instrument, från vänster till höger: Bb-tuba, F-helikon, C-tuba och Cimbasso i F. Tack till Marcus Boldemann som höll i kameran.

Kategorier: bakom kulisserna, musiker, musikinstrument

(Kommentarer kan ej lämnas till detta inlägg)

Fem frågor till Tale, ny 1:e konsertmästare

Tale Olsson

Tale Olsson

Hej Tale Olsson! Du har redan varit en flitig gäst i orkestern (sedan 2006) och har nu under våren blivit anställd av Operan som 1:e konsertmästare. Grattis! Från hela orkestern vill vi önska dig varmt välkommen som fast medlem i Hovkapellet. Vad har hittills varit mest spännande för dig? Har någon produktion och/eller dirigent stannat kvar i ditt minne särskilt?

Omställningen är naturligtvis stor vad gäller repertoaren eftersom jag hittils i livet mest spelat symfoniorkester, kammarorkester, kvartett osv. Tycker att Operans repertoarval genomgående har hög kvalitet som jag kan ”stå för”, har varit glad att göra allt jag hittils varit involverad i. Jo, förresten nu minns jag speciellt Rucklarens väg av Stravinsky, Spader Dam av Tjajkovsky, (jag brukar inte vara förtjust i Tjajk.) och så glädjen att få spela Wagner och bli så ”förförd” av hans musik! (även där förvånade jag mig själv eftersom jag hittills ansett mig vara Brahmsälskare. Men man behöver ju faktiskt inte välja det ena eller andra; ”I can have it all!!” Vad skönt!)

Du har många järn i elden – du spelar kvartett, barockmusik med mera. Vad är det som gör operajobbet speciellt? Och är det någon del i arbetet som gör att det skiljer sig från tex att vara konsertmästare i en symfoniorkester?

Operajobbet är väldigt speciellt och spännande eftersom den ena kvällen sällan är den andra lik. Man måste konstant vara flexibel och närvarande i stunden eftersom vi ofta har en ackompanjemangsroll och sångare gärna tar sig friheter… Ingenting för kontroll-freaks… Vidare gillar jag att spela verk många gånger!

Vilka är dina egna inspirationskällor eller förebilder?

Läser Muminböcker för mina barn och inser vilken ljuvligt accepterande livshållning dom har! Världen skulle vara en bättre plats om vi kunde vara lite mer som mumintrollen!

Vad lyssnar du på för musik när du är ledig?

Är nog vad man skulle kunna kalla för musikalisk allätare. Lyssnar gärna på jazz och på folkmusik, sedan är jag barnsligt förtjust i Tom Waits och andra obskyra typer. Aretha Franklin, Björk, Beatles (från uppväxten…) för att nämna några få… en salig blandning alltså!

Ofta diskar jag till P2…

Vilka egenskaper tycker du är de viktigaste hos en konsertmästare?

Tydlighet, öppenhet, lyhördhet, passion och mycket mer…

Kategorier: bakom kulisserna, musiker, musikerlivet, orkestern

1 kommentar »

Puccini, Verdi och Operakritik…

För några dagar sedan hade jag äran att representera operaorkestermusikerns perspektiv i ett samtal kring operakritikens framtid.

Det var en mycket trevlig och intressant kväll, med många intressanta synpunkter från operakritiker, regissör, kulturjournalister, bloggare och publik. Något som slog mig var en liten del i en större analys av Dagens Nyheters kulturchef Björn Wiman, när det gällde bristen på ”utomstående” skribenter som vill recensera eller skriva om opera. Han menade (om jag förstod honom rätt) att det har att göra med en alltför djupt rotad respekt för operakonsten.  Att det skulle vara så respektingivande, det jag håller på med, var för mig en helt ny tanke.

Att jag jobbat med opera i mer än 25 år, det beror ju förstår på att jag verkligen älskar det jag gör – men  så extremt respektingivande tycker jag inte det ska behöva vara! Jag har ju kollegor som känner på samma sätt inför symfonimusiken, och initialt kände jag att det förstås är mer eller mindre borde vara en smaksak.

Vad beror det då på, den här respekten – om den finns?

Opera är ju enligt mitt sätt att se det den optimala konstformen. När det är bra! Vi får fantastisk musik, en text, en handling – ja, någon form av musikaliskt och sceniskt allkonstverk i dess bästa stunder. Och där kommer jag fram till de resterande orden i rubriken ovan – jag tänker inte alls gå in på vad som INTE blir till de här fantastiska allkonstverken. Jag tänker istället ägna mig åt en hyllning till två stora operatonsättare – Puccini och Verdi.

I fredags kväll spelade vi Tosca på Kungliga Operan. För mig säkert den 100:e i ordningen, men jag tröttnar aldrig på Tosca. Som operamusiker finns det ju en hel del operor och baletter man spelar väldigt mycket – Tosca, Bohème, Rigoletto,  Svansjön, Carmen för att bara nämna några. De här verken som varken publik eller ensemble tröttnar på någonsin – det måste ju finnas något speciellt med just dem, eller hur?

För någon vecka sedan spelade vi också Tosca, och samma dag hade en kär kollega till mig, en hornist, begravts. Han dog alldeles för ung, och vi saknar honom mycket. Under sista akten av Tosca, efter horninsatsen som inleder akten, såg jag att mina hornistkollegor på min vänstra sida satt resten av föreställningen med tårar i ögonen och var väldigt berörda. Det säger en hel del om musikens makt, och dess förmåga att påverka även ”luttrade” operamusiker. (Det händer för övrigt mig väldigt ofta att jag blir tårögd, och väldigt berörd, utan någon som helst yttre anledning.)

Det finns ju ganska många operor med liknande handling, men det är något visst med Puccini – kombinationen handling/musikaliskt innehåll, kanske?

Just nu repeterar vi Verdis Stiffelio, en opera som  aldrig spelats i Sverige. Verdi fick stora problem med censuren på grund av operans handling, och Stiffelio föll till slut i glömska.När vi repeterade med enbart orkester var vi kanske lite fundersamma till den musikaliska kvalitén i vissa delar av verket, men sedan hade vi samsjungning, (det som ofta kallas ”sitzprobe”, och där vi går igenom verket musikaliskt med kör, soli och orkester) och där var han ju, den där alldeles magiska operatonsättaren Verdi.

Själv har jag inte så mycket att spela i Stiffelio, men redan under de inledande orkesterrepetitionerna fascinerades jag som så många gånger förut av hans sätt att komponera otroligt intressanta och bitvis dramatiska ackompanjemang i orkestersatsen. Solopartier och körsatser svävar över en kokande gryta med rytmer, och det blir helt fantastiskt dynamiskt när man får till det!

Stiffelio har dessutom en väldigt intrikat handling – jag rekommenderar verkligen ett besök!

Så vad kom jag fram till beträffande den här respekten, då? Om den finns?

Tja, jag kom nog fram till att opera är alldeles underbart, men det där respektingivande förstår jag inte mig på.

Jag tror att vi alla ska sälla oss till de tusentals barn som årligen besöker Kungliga operan för att träffa musiker, dansare, sångare och alla andra som arbetar i operahuset. De verkar mest tycka  att vårt hus är jättespännande och inspirerande. Någon överdriven respekt känner de nog inte, utan snarare en upptäckarglädje.

Faktum är, att det är ligger väldigt nära vad jag själv känner efter mer än 25 år som operamusiker!

Kategorier: bakom kulisserna, föreställningar, kompositörer, musikerlivet, opera, orkestern, recensioner, unga

1 kommentar »

Ur Hovkapellets fotoalbum

Bilden visar en repetition med Kungliga Hovkapellet – troligen inför orkesterns 400-års jubileum 1926 – under ledning av Armas Järnefelt.

Bilden visar en repetition med Kungliga Hovkapellet – troligen inför orkesterns 400-års jubileum 1926 – under ledning av 1:e hovkapellmästare Armas Järnefelt.

Vi har fått oss fotot tillsänt av Åke Trobäck, vars farfar Emil Trobäck återfinns på bilden längst ut till höger med kontrabas. Emil Trobäck var för övrigt orkesterns förste ordförande.

Kategorier: bakom kulisserna, dirigenter, evenemang, orkestern, repetitioner

(Kommentarer kan ej lämnas till detta inlägg)

Arnljotlurar ljuder igen

De har används enstaka gånger vid Hovkapellets julfester, men nu på Arnljots hundraårsdag kommer de till heders igen – med buller och bång.
Det gäller de närmast kultförklarade Arnljotlurarna – eller tingslurar – som specialtillverkades till Arnljots urpremiär 1910 av Ahlberg och Ohlsson, ett legendariskt svenskt företag som tillverkade bleckblåsinstrument. Företaget fanns mellan 1850 och 1959.

Lurarna anknyter till vikingatraditionen och är inspirerade av Wagners musikdramer.
– De är mycket sköna att spela på och det låter alltjämt väldigt bra om dem, säger trombonisten Espen Aareskjold i Hovkapellet.

På arnljotlurar trombonisterna Lars Westergren, Åke Lännerholm, Karl Frisendahl och Rickard Ekenblom. De står på scenen framför den bevarade originaldekoren av Thorolf Jansson. Ytterligare en tagning kan ses på Youtube. Filmklipp: Mikael Rydh.

Delar ur Arnljot ges konsertant fredagen den 17 dec på Kungliga Operan, men ni som inte kan komma och lyssna då har möjlighet att ta del av lurarna – och all den övriga musiken – via Sveriges Radio P2, lör 25/12 kl 19.15/19.30 då inspelningen från Operan sänds.

Arnljotlur. Foto: Alexander Kenney

Lurar, tjurhorn, wagnertuba och kontrabastrombon…
Läs mer om orkesterns annorlunda instrument (som bland annat används i Wagnerrepertoaren) i DN-artikel från 2007.

Kategorier: bakom kulisserna, humor, musiker, musikinstrument, video och ljud

(Kommentarer kan ej lämnas till detta inlägg)

Arnljot – konsertant

Arnljot framförs konsertant 17 dec 2010

Hundra år efter premiären
1910 var premiäråret på Operan för Wilhelm Peterson-Bergers Arnljot, ett existentiellt drama i fornnordisk miljö och före Blomdahls Aniara den mest spelade svenska operan. Operan markerar jubileet med att – förutom två korta avsnitt ur akt I – framföra den dramatiskt i hög grad självständiga andra akten med dess storslaget sköna tonmålning av den jämtländska naturen.

Konserten framförs den 17 december 2010 med den bevarade originaldekoren som teaterhistoriskt unik inramning. Läs mer om konserten på www.operan.se.

Maggini bas från 1597

Specialvisning av historiska instrument
I samband med det konsertanta framförandet av Arnljot finns det möjlighet att delta i två specialvisningar med musiker ur Hovkapellet.

Följ med till orkesterfoajén där Michael Karlsson (stämledare i kontrabasstämman) visar upp äldre kontrabasar med intressant historia. Bland annat förevisas Hovkapellets äldsta instrument, den 413 år gamla Magginibasen som drottning Kristina lät importera till Sverige från Italien år 1597.

Visningarna pågår omkring en halvtimme och utgår från stora trappan i huvudentrén. Start kl. 16.30 respektive kl. 17.00. Visningsbiljetterna är gratis och finns endast att hämta i Kungliga Operans biljettkassa.

OBS! Begränsat antal. Inga förbokningar.

Kategorier: bakom kulisserna, konserter, musiker, musikinstrument

(Kommentarer kan ej lämnas till detta inlägg)

Space2u.com© Kungliga Hovkapellets förening | Om webbplatsen | Inlägg (RSS) | Kommentarer (RSS)