Kungliga Hovkapellets emblem
huvudbild

Hovkapellet hem » Publicerat under februari 2007

Kungliga Hovkapellet – Royal Swedish Orchestra

Operans orkester, med anor från 1526, är en av de äldsta ännu existerande orkestrarna i världen. Hovkapellet - som spelar opera, balett och konserter - är en av Sveriges största orkestrar med 105 medlemmar.

Du kan kika ner i orkesterdiket och följa orkesterns sammansättning av musiker och dirigenter säsong för säsong från 1848 till idag. Webbplatsen drivs av orkesterns medlemmar via Kungliga Hovkapellets förening. Välkommen!

Ladda ner unika ringsignaler Hovkapellet. From the History of the Royal Court Orchestra 1526-2013

Kungliga Hovkapellets musiker 2017-2018

Kategorier

Välkommen att botanisera i vårt arkiv med alla inlägg sedan webbplatsen öppnade i maj 2006:

Arkiv

RSSInlägg (RSS)

Besök gärna Kungliga Operan på operan.se.

Bilder från Öppet hus 18/2

Söndagen den 18 februari slog Kungliga Operan upp dörrarna till Öppet hus, med Hovkapellet som värd. Cirka 2000 personer kom för att ta del av ett digert program.

Under dagen kunde besökare bland annat pröva slagverk i Studion, delta i instrumentprovning, lyssna till ambulerande musiker, delta i guidade visningar i operahuset, höra kammarmusik och handgripligt ta reda på hur det är att vara dirigent. Två utsålda konserter med Hovkapellet och solister på stora scenen hölls klockan 14 och 16 med Jan-Åke Hillerud som dirigent och presentatör. Här är några bilder från söndagen.

  • Mycket folk i entrén då huset öppnade.

    Mycket folk strömmade in i entrén då huset öppnade.

  • Folkmusikgruppen Bo-laget spelade hälsingelåtar signerade Bo Karlsson.

    Folkmusikgruppen Bo-laget spelade hälsingelåtar signerade Bo Karlsson.

  • I Guldfoajén kunde vem som helst få prova att dirigera en liten övningsorkester ur Hovkapellet.

    I Guldfoajén kunde vem som helst få prova att dirigera en liten övningsorkester ur Hovkapellet.

  • Många ville prova hur det kändes att hålla i den magiska dirigentpinnen...

    Många ville prova hur det kändes att hålla i den magiska dirigentpinnen…
     

  • Både unga...

    Både unga…

  • ...och gamla.

    …och gamla.

  • Gary Berkson gav goda råd.

    Gary Berkson gav goda råd.

  • En udda ensemble ur Hovkapellet...

    En udda ensemble ur Hovkapellet…

  • Kammarmusik med Gunnel Lundberg, Björn Olsson och Annamia Eriksson i Solistfoajén.

    Kammarmusik med Gunnel Lundberg, Björn Olsson och Annamia Eriksson i Solistfoajén.

  • Gunnel Lundberg vid flygeln och Håkan Björkman på trombon.

    Gunnel Lundberg vid flygeln och Håkan Björkman på trombon.

Fler bilder från evenemanget finns i ett bildspel på operan.se.

Foto: Mikael Rydh

Kategorier: bilder

Lämna en kommentar »

Det svenska Kungliga Hovkapellet och Gustaf III:s opera

18 januari 1773, då den svenska operan invigdes med Thetis och Pelée, hade det svenska hovkapellet redan funnits i minst 250 år. I och med Gustaf III:s tronbestigning förändrades kapellets hela arbetssätt – från hov- och konsertorkester till vad orkestern är ännu idag: en opera- och balettorkester som endast spelar konserter då operaplaneringen så medger.

Den tillträdande kungen var mycket teaterintresserad, däremot var han inte speciellt musikkunnig. Men, eftersom teater vid hans tid mest framfördes ihop med musik ville han gärna följa det rådande modet. Hans främsta mål var att få till stånd en svensk talscen, och Operan kom därför efter sitt grundande ofta lite i skymundan. Kungliga Operan benämndes under sina första fyrtio levnadsår ”Kongl. musikaliska akademien för befordrande av deklamation och musik.” Operans direktör Ehrensvärd dömde sitt hovkapell hårt, han ansåg att det var en ganska bedrövlig och inkompetent skara, men menade också att mycket annat inte var att vänta med den mycket låga nivån på musikernas löner.

Man kan ju tycka att kungens första steg vid inrättandet av sin opera, med tanke på den rådande situationen, borde ha varit att skaffa sig ett nytt hovkapell med mer kompetenta musiker och betala dem ordentliga löner, speciellt eftersom operatjänstgöring då som nu medför en mycket större arbetsbörda än tjänstgöring som enbart konsertorkester. Det gjorde han konstigt nog inte, utan anställde bara ett fåtal musiker och lönerna bibehölls i stort sett oförändrade.

Detta är ett urval hovkapellister anno 1773. Förteckningen är varken komplett eller verifierad i detalj, eftersom vår databas över samtliga musiker än så länge inte sträcker sig längre tillbaka än till mitten av 1800-talet. (Åren 1850-1898 är av tekniska skäl ännu inte inlagda i databasen på hovkapellets webbplats.)

 

HOVKAPELLET 1773: Christian Fr Georg Berwald Kontrabas
Hovkapellmästare Carl Ulrik Faley Adolfo Lodovico Uttini
Francesco Antonio Uttini Johan Gustaf Simson Julius Kuhlman
    Michael Kraepelin
Konsertmästare Viola  
Anton Perichon Carl Fredrik Reddewigh Flöjt
Erik Ferling Johan Christian Leiditz Johann Gottlieb Adam
  Fredrik Söderman Christian Ludvig Kuhlau
Violin Fredrik Kuhlau  
Leonardi   Oboe
Elias Carlander Cello Johan Fredrik Grenser
F B Augusti Anton Uriot Heinrich Philip Klusmeyer
Johan David Zander Anselme Baptiste  
Mathias Daniel Böritz Christoffer Pihlman Valthorn
Carl Fr Wilhelm Salomoni Johan Gottfrid Jäger Böhm d.ä.
Johan Carper Meckel   Böhm d.y.

 

Kungen, eller kanske snarare ledningen för Hovkapellet, verkar ha haft dålig insyn i den tidens musikliv när det förmodades att det var svårt att rekrytera fullgoda musiker till Hovkapellet. Den stora konsert­verksamhet som bedrevs under 1760-talet visade tydligt att orkestermusiken i Stockholm låg på en minst lika hög nivå som i de övriga europeiska huvudstäderna, och till de provspelningar som sedermera hölls kom det en mängd sökande.

Utöver de nyanställda musikerna (6 violinister, 4 altviolinister, 3 cellister, 1 flöjtist och en oboist) ingick från den här tiden 12 hovtrumpetare och 2 trumslagare i orkestern. Storleken på orkestern 1773 behölls i stort sett hela 1770-talet. Först 1778 börjar man nämna vilka instrument kapellisterna spelade och man kan därmed först från och med detta år se hur orkestern var sammansatt:

1 hovkapellmästare, 1 konsertmästare, 6 första och 6 andra violinister, 4 altviolinister, 4 cellister, 2 kontra­basar, 2 flöjtister, 2 oboister, 1 fagottist, 2 hornister, 12 hovtrumpetare och 2 pukslagare. Dessutom som extra musiker den gamle konsertmästaren Perichon och tre ”musikanter”.

År 1778 är inte bara året då musikerna kopplas ihop med sina instrument, utan också året då de får den titel vi har än idag – hovkapellist. Förut hette de ”capellbetjenter”. Men egentligen var det på sångsidan den största förändringen skedde när operan inrättades. Sångsolisterna var innan dess inte speciellt många och hörde dessutom till Hovkapellet. Redan tidigare hade man försökt utveckla solosången i landet, kung Adolf Fredrik bjöd in ett sällskap med italienska sångare och sångerskor, men man ansåg i början på 1770-talet att det fortfarande rådde för stor brist på sångare – framförallt svenska sådana.

1772 strukturerade man därför om Hovkapellet genom att avskeda de sista i orkestern anställda sångerskorna och man skapade en särskild vokalgrupp som var ­direkt underställd teatern. Det var alltså först nu Hovkapellet blev en ren instrumentalensemble.

I vokalgruppen ingick förutom solisterna även en stor kör, som redan från början var mycket stor med den tidens mått mätt (40–50 personer) och inte minst, väldigt bra! Man skapade dessutom en balettavdelning med ca 30 personer. (Den förste balettmästaren var en fransman – Louis Gallodier.)

  • Thetis och Pelée, försättsblad Basso-stämma

    Thetis och Pelée, 1773, försättsblad Basso-stämma

  • Thetis och Pelée, försättsblad Basso-stämma, detalj

    detaljbild titel

Och så var den svenska operan sjösatt. Efter den stora invigningsoperan Thetis och Pelée av Uttini den 18 januari 1773 gavs några månader senare den ”heroiska baletten” Acis och Galatea med arrangerad musik av Händel, och den 25 november hade Glucks Orpheus och Euridice premiär. Med undantag av några skakiga år i slutet på 1700- och början på 1800-talet då orkestern till och med avskedades för att sedan återanställas nästan i sin helhet har vi utan avbrott fungerat precis som vi gör än idag – som en oumbärlig del i det stora pussel som en opera- eller balettföreställning innebär.

När arbetsbördan så tillåter ger vi konserter, turnerar, spelar kammarmusik och undervisar, precis som våra företrädare, som var med i Gustaf III:s operahus, gjorde. Så gjorde också de kapellister som var med och invigde vårt nuvarande operahus 1898. 19 september detta år invigdes huset med en festkantat av Ivar Hallström, Lindblads ”Frondörerna” samt scener ur Estrella di Soria av Franz Berwald. Kanske kommer en del av de nuvarande hovkapellisterna att medverka vid invigningen av ett framtida, nytt operahus.

Stockholm 7 februari 2007, Backa Katarina Eriksson

Kategorier: historia, musiker, opera

2 kommentarer »

Grammisar till hovkapellister

Staffan Mårtensson, en av stämledarna i Hovkapellets klarinettstämma, blev årets klassiska solist vid Grammisgalan den 30 januari. Han fick priset för sitt soloalbum Clarinetto con forza. Även orkesterns tubaist, Carl Jakobsson, har som gruppmedlem i Benny Anderssons Orkester fått del i en grammis för årets schlager/dansband.

Staffan Mårtensson, grammisvinnare 2007

Staffan Mårtensson

Staffan Mårtensson är sedan 2000 anställd i Hovkapellet. Han leder också Östergötlands Musikdagar och Linköpings Kammarmusikfestival.

”Musiken måste bjuda in lyssnaren, ha något att berätta. Min uppgift är att gestalta den.” säger Staffan. ”Det räcker inte med en vacker ton. Jag vill testa instrumentets möjligheter. Oavsett uttryck är det min uppgift att göra den levande och dramatisk.”

På skivan återfinns musik av Jonas Forssell, Carin Bartosch Edström, Fredrik Söderberg, Viking Dahl, Ingvar Lidholm, Hans Eklund och Sven-David Sandström.

Länkar
Phono Suecia
Benny Anderssons Orkester

Kategorier: musiker

Lämna en kommentar »

Space2u.com© Kungliga Hovkapellets förening | Om webbplatsen | Inlägg (RSS) | Kommentarer (RSS)